Start Uppåt Forskningen

 

Gödselgiva
Resultat
Barranalyser
Produktion

Till vänster kan du välja att läsa om vad hänt de första åren i gödslingsintervallsförsöken (Resultat) eller titta på stamvedsproduktionen (produktion), näringsinnehåll i barr (barranayser) och vilket gödselgivor (gödselgiva) de olika behandlingarna har fått.

Gödslingsintervallsförsöken

Sammanlagt fem försök har lagt ut under 2001 och 2002 där man ska testa hur olika gödslingsintervall påverkar produktionen, läckaget och ekonomin. Försöken ligger i Dalarna, Värmland, Gävle, Kalmar och Jämtland (gula fyrkanter i figuren). Försöket i Dalarna ligger i närheten av Grängshammars gård i Borlänge kommun. StoraEnso är markägare för försöksområdet. Försöket i Värmland ligger i närheten av Åsens gård i Mölnbacka. Även här är StoraEnso markvärd. Försöket i Gästrikland ligger i Gävles södra utkant (Valbo). Korsnäs AB är markvärd för försöket. Försöket i Kalmartrakten ligger 20 km norr om Kalmar i Ebbegärde. Sveaskog är markägare i Ebbegärde. Försöket i Bräcke, där SCA skog är markvärd, är ett närmast identisk försök med försöken i Grängshammar, Mölnbacka, Gävle och Ebbegärde. Dock har försöket i Bräcke inga slam och askled.

Målet med gödslingsintervallsförsöken är att besvara följande frågor:

1)      I de tidigare näringsoptimeringsförsöken har man, för att undvika läckage till grundvattnet, reglerat näringsstatusen i träden genom att tillföra relativt små doser av näringsämnen årligen. I praktiskt skogsbruk blir årlig gödsling ett alltför arbetsintensivt skötselprogram. Däremot kan gödsling vartannat eller vart tredje år vara ett tänkbart alternativ. Kan man kan erhålla samma tillväxteffekt om man gödslar med något eller några års mellanrum?

2)      Om man gödslar med något eller några års mellanrum krävs det att man tillför större näringsgivor för att kunna bibehålla den maximala produktionsnivån. Detta kan öka risken för läckage till grundvattnet, vilket man måste förhindra så att gödslingen inte medför några negativa miljöeffekter. En kärnfråga blir hur man ska anpassa näringsgivan vid olika gödslingsintervall utan att det sker läckage till grundvattnet.

3)      Den maximala produktionsnivån och risken för läckage påverkas bland annat av ståndorten, det antropogena nedfallet av kväve och omgivande miljöfaktorer. Dessa faktorer måste beaktas för kunna anpassa den regionala planeringen och var i Sverige intensivodling lämpar sig bäst. Fältförsök med god geografisk spridning, som studerar dessa faktorers inverkan på produktionsnivån och läckagerisken, skulle vara av mycket stort värde för den strategiska planeringen.

4)      Det är svårt att finna avsättning för samhällets restprodukter och i ett framtida kretsloppssamhälle kan båda aska och slam användas som ersättning för eller komplement till konventionella gödselmedel. Bara tillförsel av aska eller pelleterat slam i mindre mängder ger inga eller ringa tillväxteffekter, så därför bör slam kompletteras med framför allt kväve medan aska både med kväve och fosfor (eventuellt magnesium). På detta sätt skulle tillförseln bli lätthanterligare och lönsam för skogsbruket, vilket kommer öka intresset för spridningen. Den praktiska tillämpning av slam och asktillförsel testas i dessa försök.

Huruvida tillväxteffekten påverkas av olika gödslingsintervall går att studera genom praktiska fältförsök, med ett antal olika försöksled (figur 2), exempelvis (i) gödsling varje år, (ii) gödsling vartannat år, (iii) gödsling vart tredje år, (iv) slam+komplettering, (v) aska+komplettering och (vi) ingen gödsling alls (referens).

 Försöksleden

C: Kontroll

F1: Fastgödsling varje år (50-100 kg N / år + de andra ämnena i bestämda kvoter till N)

F2: Fastgödsling vartannat år (100-150 kg N / vartannat år + andra ämnen i bestämda kvoter till N)

F3: Fastgödsling vart tredje år (150-200 kg N / år + andra ämnen i bestämda kvoter till N)

A+NP: Askgödsling vart femte år och NP-gödsling (och eventuellt Mg) vartannat år som i F2-ledet

S+N: Slamgödsling vart femte år och N-gödsling vartannat år som i F2-ledet

Textruta: C
Textruta: S+N
Textruta: F1
Textruta: F3
Textruta: A+NP
Textruta: F2
Textruta: F3
Textruta: C
Textruta: S+N
Textruta: A+NP
Textruta: F1
Textruta: F2

 

 

 

 

 

Textruta: F1
Textruta: A+NP
Textruta: 31.6 x 31.6 m = inre ytan
Textruta: 50 x 50 m = totala ytan
Textruta: S+N
Textruta: C
Textruta: F2
Textruta: F3

 

 

 

 

Figur 2. Försöksdesign av praktiska fältförsök med näringsoptimering.

Produktionen av stamved mäts för dessa sex olika försöksled och jämförs sinsemellan. På så sätt kan man kvantifiera den praktiska potentialen och avgöra hur mycket den skiljer sig från den potentiella. Ett minikrav för statistiska beräkningarna är att de sex försöksleden upprepas 3 gånger (6 försöksled x 3 upprepningar = 18 ytor). Gödsling utförs i hela parcellen (50 x 50 m = 0.25 ha). Tillväxten i de olika försöksleden studeras genom återkommande mätningar av diameter och höjd. Diameter och höjd mäts enbart på de ”inre” ytorna (31.6 x 31.6 m = 0.1 ha). Det är praxis att använda kantzoner (se figur 2) för att förhindra kanteffekter mellan behandlingarna. Försöken utformas i övrigt på ett så enkelt sätt som möjligt så att de kan skötas extensivt. Näringstillförseln bestäms av näringstillståndet i barren, där näringsstatus kontrolleras genom årlig provtagning och analys av barr. Kvävehalten i barren avgör hur stor kvävegivan ska bli per hektar. Därefter anpassar man de andra näringsämnen i förhållande till kvävet. Barrprover från varje försöksled tas varje höst för att kunna anpassa gödselgivan påföljande vår. Markvattenprovtagning av markvattnet sker med hjälp av undertryckslysimetrar (modell P80) som installeras under rotzonen. På så sätt kan eventuella läckage till grundvattnet detekteras, så att näringsgivan kan korrigeras vid nästa gödslingstillfälle. För att minimera analysarbetet inskränks provtagningarna till de årstider när flödena är stora, dvs vår och höst. Slam och askgödsling sker vart femte år medan kompletteringen med N respektive N+P sker vartannat år för att efterlikna F2-ledet.


Senast ändrad 29 Apr 2004 av Johan Bergh, www-fiberskog@slu.se