Resultat från gödslingsintervallsförsöken
Barranalyser och gödslingsgivor
Kvävekoncentration i barr för de olika
försökslokalerna låg mellan 11.1 mg/g (Dalarna) och 13.2 (Småland). I tidigare
försök har man i början tillfört 100 kg N vid årlig gödsling, då halterna har
legat under 12.5 mg N per g torrvikt. Första året (2002), då alla behandlingar
gödslades, valde man att gödsla med NPK Svavel Bor 20-3-5. Kvävekoncentartion i
barren hösten 2002 visade på en markant ökning (figur 1) om man jämför de
gödslade leden med kontrollen som i stort sett bibehöll samma nivå som 2001. I
alla försökslokaler och i synnerhet den i östra Småland ligger fosfor och kalium
under det börvärde de ska ha i relation med kväve. Därför behövdes en mer
komplett gödselgivan 2003 med extra fosfor och kalium, vilket var orsaken till
att man valde ett NPK-gödselmedlet ProMagna 11-5-18 som även innehåller de
flesta andra makro- och mikronäringsämnena. Mängderna kväve 2002 var 100 kg per
ha för F1-leden (gödsling varje år), 150 kg per ha för F2 (gödsling vart annat
år), 180 kg per ha för F3 (gödsling vart tredje år), slam- och askledet fick som
F2-ledet 150 kg N per ha. Mängderna kväve per ha 2003 var 100 kg N per ha för
F1-ledet (det enda som gödslades det året). Försöket i Småland fick något lägre
mängder kväve dels beroende på högre initiala halter kväve och dels med avseende
på högre nedfall på antropogent nedfall av kväve. Motsvarande mängder var F1=75
kg per ha, F2=125 kg, F3=150 kg, slam och aska 125 kg.
Figur 1. Kvävekoncentrationer (mg/g) i fjolårsbarr hösten 2002 för de olika
försöksleden i Gästrikland, Dalarna, Värmland och Småland.
Produktion
Revision i försöken utfördes hösten 2001
och 2002, vilket dels ger en noggrann beskrivning om produktionen vid
försöksstarten och dels den löpande tillväxten första året för de olika
behandlingarna. Den stående stamvolymen (gula staplar) var vid försöksstarten
mellan 5 m3 per hektar i Gästrikland till ca 12 m3 per
hektar i Dalarna (figur 2a övre figur). Den löpande tillväxten (röda staplar)
skiljde sig mindre än stående volym och höll sig mellan 2.5 m3 per
hektar och år i Småland till 4.5 i Värmland. Det Jämtländska försöket liknar
mycket produktionsförhållandena i försöket i Dalarna.
Den löpande tillväxten under 2002 var
relativt likartad mellan behandlingarna för de olika försöken (figur 2b) och
skillnaderna beror inte på gödslingen våren 2002, eftersom produktionseffekter
på stamvolymen vid ungskogsgödsling inträffar först andra eller tredje året
efter gödsling. Stående volym för de olika behandlingarna vid starten av
försöken, då stående volym brukar användas som en kovariat vid statistiska
beräkningar.
Figur 2a och b. Stående (ovan) och löpande (nedan) stamvolymtillväxt 2002 i m3
per hektar för de olika försökslokalerna och de olika behandlingarna.
Läckage av nitratkväve
Läckaget av nitratkväve har
varit lågt i alla försök och behandlingsled. Dock har vissa enstaka lysimetrar
uppvisat höga värden av nitrat. Att enstaka lysimetrar ger utslag brukar vara en
indikation på installationseffekter, något som försvinner efter ett par år. De
lokaler och behandlingar där flera lysimetrar har gett utslag är F3-ledet i
Bräcke (Jämtland) och askledet i Ebbegärde (Småland). | 
