Fiberskogs försöksområde på Hjuleberg

Fiberskogsprojektet har ett eget försöksområde ”Hjuleberg” 10 km öster om Falkenberg i sydvästra Sverige (56º58’N, 12º43’E, 40-45 m öh). Hjuleberg (figur 1) skall fungera som ett försöksområde för fiberskogs olika delprojekt och i försöket vill man även testa ifall det går att öka produktionen hos gran med optimerad näringstillförsel även på de mest produktiva markerna som finns i Sverige (nedlagd åkermark i sydvästra Sverige). Försöket lades ut och mättes in under 1996 och våren 1997 och behandlingarna påbörjades i juli 1997.

Figur 1. Fiberskogs försöksområde ”Hjuleberg”. Lokalen är tidigare åkermark och granbeståndet på bilden är sex år gammalt (Foto taget av Urban Nilsson, 1997).

Försöksområdet planterades 1991, med treåriga barrotsplantor (proveniens från Minsk), efter plöjning och kemisk markbehandling. Marken har en finkornig jordartstextur och områdets produktionsförmåga skattades i försöksstarten (1997) till en G36 (övre höjd vid 100 år) baserat på ståndortsegenskaperna (Hägglund och Lundmark, 1977). I början av experimentet (1997) var medelhöjden 1.80 meter, diametern i brösthöjd 21.9 mm, grundytan per ha 1.72 m², volymen per hektar 4.78 m³ och antal stammar per hektar ca 3730.

Tre olika gödslingsbehandlingar är inkluderade i försöket. I en av behandlingarna erhåller granbestånden årligen en balanserad fastgödselgiva där alla växtnäringsämnen ingår. Fastgödslingen sker dels i bestånd som inte har herbicidbehandlats (FG) och dels i de som har herbicidbehandlats (F). I den andra sprider man ut pelleterat slam (SG) med hög som har behandlats med kalk och har hög torrsubstanshalt. I den tredje behandlingen sprider man pelleterat slam kompletterat med andra näringsämnen (SG+). Ogödslade granbestånd är naturligtvis inkluderade i försöket för att ha en referens att jämföra med. Ogödslade ytor är utlagda dels i bestånd som inte har herbicidbehandlats (CG) och dels i de som har herbicidbehandlats (C). Samma grundläggande kunskaper och principer används på Hjuleberg som i näringsoptimeringsförsöken på Flakaliden och Asa, där näringsgivans mängd och sammansättning baseras varje år på näringsanalyser av barr och markvatten. Alla behandlingar är upprepade åtta (C och F) respektive fyra gånger (CG, FG, SG, SG+) och varje behandlingsyta är 50 x 50 m. Sammanlagt är försöksområdet 8 hektar stort (figur 2).

Figur 2. Hjulebergs försöksområde. Huvudexperimentet består av ogödslade ytor med gräsbekämpning (C) och utan (CG), årlig komplett fastgödselgiva med gräsbekämpning (F) och utan (FG), pelletterat slam (SG) och pelletterat slam kompletterat med andra näringsämnen (SG+).

Hjuleberg har ett kall-tempererat kustklimat med relativt fuktiga och korta milda vintrar med en medeltemperatur på ca –0.5 ºC. Marken är sällan tjälad under vintern. Vegetationsperiodens längd, dvs dagar då luftens medeltemperaturen är varaktigt över +5 ºC, är lång med ca 190 dagar och medeltemperaturen under denna period är ca 12.6 ºC. Årsmedeltemperaturen på Hjuleberg är 6.9 ºC. Årsnederbörden är ungefär 1150 mm, där ca 600 mm faller under vegetationsperioden. Vanligtvis överstiger nederbördsmängden avdunstning under vegetationsperioden, vilket innebär att det finns relativt god tillgång på vatten under tillväxtsäsongen. Mängden solstrålning under vegetationsperioden är ca 2740 MJ per m². Är du intresserad av mer klimatdata från Hjuleberg, så se länk till vänster!

Den löpande tillväxten i Hjuleberg var 2001, 17 m³sk per hektar och år för de gödslade och 10 m³ för de ogödslade. Sommaren 2002 var den varmaste sommaren någonsin uppmätt i Sverige och bristen på vatten mycket stor. Detta föranledde att tillväxten avtog i slutet av juli i södra Sverige, något man har sett i flera försök där man följer tillväxten årligen. Nästan gång Hjuleberg ska mätas in är hösten 2004.

Figur 3. Årlig höjdtillväxt för näringsbehandlingarna på Hjuleberg. Behandlingarna var obehandlade ytor (röda cirklar) och årlig fastgödselgiva (gula cirklar).

Under de fem första åren var kvävegivan 50-75 kg kväve per ha och år på de gödslade behandlingarna. Det visade sig att läckget på de gödslade ytorna inte skiljde sig från de ogödslade. Man har också tillfört andra makro- och mikronäringsämnen under tiden (se tabell 1). Under 2002 har man dock detekterat ett kväveläckage på de gödslade ytorna. Anledningen till detta är att granskogsbeståndet i Hjuleberg har slutit sig och att man får en naturlig näringscirkulation då barren börjar trilla av, så har man övergått till mer extensiva gödslingsintervall med gödsling vart tredje till femte år. Under 2003 0ch 2004 så har man inte gödslat i försöket och läckaget på de gödslade ytorna har minskat till samma nivå som de ogödslade.

Tabell 1. Tillförd mängd i kg per hektar för de olika makro- och mikronäringsämnena under perioden 1997-2004.