Start Uppåt Forskningen

 

Klimatdata

Flakaliden

Flakalidenförsöket (64º07’N, 19º27’E, 310-320 m öh) lades ut 1986 i ett ungt granbestånd i Västerbotten. Syftet med experimentet är att demonstrera granens potentiella produktionsförmåga under givna klimatförhållanden, då varken näringsämnen eller vatten är tillväxtbegränsande faktorer. Inget läckage av näringsämnen får dock ske till grundvattnet vid näringstillförseln. Försöksområdet planterades 1963, med fyraåriga täckrotsplantor av lokal proveniens, efter avverkning, hyggesbränning och harvning. I början av experimentet (1986) var medelhöjden 2.7 meter, diametern i brösthöjd 36 mm och antal stammar per hektar ca 2400. Området ligger ovanför högsta kustlinjen och jordarttexturen är sandig-moig morän (osvallad). I försöksstarten skattades områdets produktionsförmåga som en G18 (övre höjd vid 100 år) baserat på ståndortsegenskaperna (Hägglund och Lundmark, 1977).

Två olika näringstillförselbehandlingar är inkluderade i försöket. I det ena behandlas granbestånden med en balanserad näringsgiva där alla växtnäringsämnen är lösta i vatten (IL) och sprids ut med ett bevattningssystem varje dag under juni-augusti. I det andra ges samma mängd näringsämnen som i det näringsbevattnade ledet men i fastgödselform (F). Näringsgivan ges årligen i början av juni. Även behandlingsled med bara bevattning (I) och helt obehandlade (C) granbestånd är inkluderade i försöket för att kunna särskilja vattnets med näringsämnenas effekt på tillväxten. Näringsgivans mängd och sammansättning baseras varje år på näringsanalyser av barr och markvatten. Bevattningsbehovet (IL och I) styrs av att man försöker bibehålla markvattnet mellan fältkapacitet och ett deficit på 10 mm. Alla behandlingar är upprepade fyra gånger (se figur 1) och varje behandlingsyta är 50 x 100 m, alternativt 50 x 50 m. Sammanlagt är försöksområdet 8.25 hektar stort.

 forsokspark_lr.gif (19893 bytes)

Figur 1. Flakaliden försöksområde. Huvudexperimentet består av obehandlade ytor (C), bevattnade (I), årlig fastgödselgiva (F) och daglig gödsling i kombination med bevattning (IL). Andra behandlingar är kvävegödsling i kombination med vedaska (A), fastgödsling med alla näringsämnen utom fosfor (F-P) eller magnesium (F-Mg). En yta har varit använd för att reducera nederbördsmängden under sommaren med 65% (T).

Klimatet på Flakaliden kännetecknas av ett utpräglat vinterklimat med långa, stränga vintrar med korta dagar och korta, svala somrar med långa dagar. Marken fryser vanligtvis under vintern och tjälen går oftast ur först under maj månad. Vegetationsperiodens längd, dvs dagar då luftens medeltemperaturen är varaktigt över +5 ºC, är ca 135 dagar och medeltemperaturen under denna period är ca 10.5 ºC, medan årsmedeltemperaturen är 2.0 ºC. Något mer än hälften av årsnederbörden, på ungefär 580 mm, faller under vintern som snö. Omräknat i regnvatten motsvarar snötäcket på våren över 300 mm. Nederbördsmängden under vegetationsperioden är i medel runt 270 mm, vilket överstiger vanligtvis avdunstning och innebär att det finns oftast god tillgång på vatten under hela tillväxtsäsongen. Mängden solstrålning under vegetationsperioden är ca 1950 MJ per m2.

Efter drygt 15 års behandling har bestånd som erhållit en komplett näringsgiva (F och IL), mer än tredubblat sin stamvolymtillväxt (figur 2) jämfört med de bestånd som är obehandlade (C) eller bara bevattnade (I). Den årliga löpande stamvolymtillväxten ligger i medeltal på över 16 m3 per hektar för de gödslade bestånden, där enstaka ytor i vissa fall har en produktion på ca 20 m3 per hektar. Bevattning verkar dock inte påverka produktionen nämnvärt efter det inte föreligger någon signifikant skillnad mellan C (röda staplar) och I (blåa staplar) eller F (gula staplar) och IL (gröna staplar).

Figur 2. Årlig stamvolymproduktion i unga granbestånd i ett vatten- och näringsoptimeringsexperiment i norra Sverige (Flakaliden). Behandlingarna var obehandlade ytor (röda staplar), bevattnade (blåa staplar), årlig fastgödselgiva (gula staplar) och daglig gödsling i kombination med bevattning (gröna staplar). Vedaska + kväve (orange staplar) som bör mer ses som ett rent kvävegödslingsled eftersom aska bara har tillförts en gång 1987.

Vid ökad volymtillväxt hos barrträd ökar andelen försommarved i förhållande till sensommarveden. Detta innebär att vedens densitet (kg / dm3) minskar. Därför kan man inte direkt översätta volymökning till torrsubstansproduktion. På Flakaliden har densiteten för de gödslade bestånden minskat med ungefär 10-15%. Ingen densitetsminskning har skett för bara bevattnade bestånd, eftersom ingen tillväxtökning har erhållits med enbart bevattning. Om man tar densitetsminskningen med i produktionsberäkningarna blir ökningen av stamvedsproduktionen för de gödslade bestånden 340% (ökning av mängden torrsubstans), istället för 400% (ökning av volymen).

 flaka.jpg (26631 bytes)

Figur 3. Flygbild över Flakaliden 10 år efter att behandlingarna har påbörjats. Bestånd som tillförts näring avtecknar sig mörkare gröna tack vare den kraftigt utökade barrmassan.

I början av försöket tillförde man 100 kg kväve per hektar och år men har sedan 1990 gått ner till 75 kg. Sammanlagt har man tillfört 1200 kg kväve men man har också tillfört andra makro- och mikronäringsämnen under tiden (se tabell 1). Under 2001 har man dock detekterat ett kväveläckage på de fastgödslade ytorna. Anledningen till detta är troligtvis att granskogsbeståndet i Flakaliden har slutit sig och att man får en naturlig näringscirkulation då barren börjar trilla av. Därför har man övergått till mer extensiva gödslingsintervall med gödsling vart tredje till femte år. Under 2002-2004 så har man inte gödslat i försöket och läckaget på de gödslade ytorna har upphört helt.

Tabell 1. Tillförd mängd i kg per hektar för de olika makro- och mikronäringsämnena under perioden 1987-2004 för näringsbevattnat (övre tabell) och fastgödslat (undre tabell).

    År

   N

   P

   K

   Ca

   Mg

   S

   Mn

   Fe

   Zn

   B

   Cu

1987

100

17

48

53

18

8

0.4

0.7

0.03

0.2

0.03

1988

100

17

48

 

 

8

0.4

0.7

0.03

0.2

0.03

1989

100

21

55

 

 

6

0.4

0.7

0.03

0.2

0.03

1990

75

16

41

15

14

6

0.31

0.54

0.02

0.15

0.023

1991

75

13

41

 

5

 

0.31

0.54

0.02

0.15

0.023

1992

75

11

34

 

5

 

0.31

0.54

0.02

2.15

0.023

1993

75

10

30

 

8

 

0.31

0.54

0.02

0.15

0.023

1994

75

10

30

 

8

 

0.31

0.54

0.02

0.15

0.023

1995

75

10

30

 

8

 

0.31

0.54

0.02

0.15

0.023

1996

75

10

30

 

8

 

0.31

0.54

0.02

0.15

0.023

1997

75

10

30

 

8

 

0.31

0.54

0.02

0.15

0.023

1998

75

10

30

 

8

 

0.31

0.54

0.02

0.15

0.023

1999

75

10

30

 

8

 

 

 

 

 

 

2000

75

10

30

 

8

 

 

 

 

 

 

2001

75

10

30

 

8

 

 

 

 

 

 

2002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2003

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2004

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 Totalt

1200

  185

537

68

114

28

3.99

6.96

0.27

3.95

0.297

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

   År

   N

   P

   K

   Ca

   Mg

   S

   Mn

   Fe

   Zn

   B

   Cu

1987

100

17

48

9

6

12

1.21

 

0.33

0.31

0.1

1988

100

17

48

9

6

12

1.21

 

0.33

0.31

0.1

1989

100

29

58

10

5

8

0.61

 

0.16

0.22

0.05

1990

75

22

48

15

10

10

0.61

 

0.16

0.12

0.05

1991

75

22

48

11

10

4

0.61

 

0.16

0.12

0.05

1992

75

15

35

8

10

4

0.61

 

0.16

2.12

0.05

1993

75

10

30

5

8

8

0.61

 

0.16

0.12

0.05

1994

75

10

30

5

8

8

0.61

 

0.16

0.12

0.05

1995

75

10

30

5

8

8

0.61

 

0.16

0.12

0.05

1996

75

10

30

5

8

8

0.61

 

0.16

0.12

0.05

1997

75

10

30

5

8

8

0.61

 

0.16

0.12

0.05

1998

75

10

30

5

8

8

0.61

 

0.16

0.12

0.05

1999

75

10

30

5

8

7

 

 

 

 

 

2000

75

10

30

5

8

7

 

 

 

 

 

2001

75

10

30

5

8

7

 

 

 

 

 

2002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2003

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2004

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt

1200

212

555

107

119

119

8.52

0

2.26

3.92

0.7


Senast ändrad 29 Apr 2004 av Johan Bergh, www-fiberskog@slu.se