Vad olika ved-
och fiberegenskaper innebär för massa- och papperskvaliteten
Eftersom pappersmassans och papprets
kvalitet beror både på råvarans egenskaper och på den industriella processen
är det svårt att exakt veta hur förändringar i veden kommer att påverka
massakvaliteten. Det finns dock en rad kända samband mellan fiber- och
massaegenskaper som vi kan använda för att bilda oss en uppfattning om vilken
typ av massa och papper vi kan förvänta oss från intensivodling
Densitet – en lägre densitet minskar
utbytet av fibrer per volymsenhet. Lägre densitet innebär också att man får
fler celler av det tunnväggigare slaget
Cellväggstjocklek – fibrer med
tunnare väggar kan vara lättare att bearbeta än tjockväggiga fibrer; de
plattas lättare ihop och binder ihop bättre vilket ger ett tätare pappersark
Fiberdiameter – Om fibrerna är stora
och dessutom svåra att bearbeta p.g.a. tjock cellvägg blir pappersarket mindre
tätt och fibrerna binder inte ihop lika bra vilket ger ett svagare papper.
Fiberlängd – längre fibrer ger ökat
antal bindningspunkter vilket gör pappret starkare
Mikrofibrillvinkel – hög
mikrofibrillvinkel innebär att den enskilda fibern är svagare. hög
mikrofibrillvinkel kan också ge problem med energiåtgång vid mekanisk
massaframställning
Lignin – En ökad ligninhalt kan göra
fibrerna svårare att bearbeta till önskad flexibilitet. I kemisk massa innebär
ökad ligninhalt att utbytet minskar
Grenvolym – virket i grenarna är
annorlunda ur ett flertal aspekter; fibrerna är kortare och veden innehåller
mer extraktivämnen och lignin
