Varför Fiberskog?

Varför ska man satsa på Fiberskogsodling?

I dagens skogsvårdslag jämställs miljömålet med produktionsmålet på i stort sett all skogsmark. Detta innebär en ökad naturvårds- hänsyn som tillsammans med den nya certifieringen av skogsbruket troligen kommer att minska avverkningsmöjligheterna i Sverige med 10-15%. Samtidigt talar allt för att inhemsk och global efterfrågan på virke kommer att vara fortsatt hög i framtiden. Hur man skall upprätthålla en hög avverkningsnivå och kostnadseffektiv skogsproduktion samtidigt som vi tar ett ökat miljöansvar blir därmed en kärnfråga. En lösning kan vara en differentiering i skogsmarkens produktionsutnyttjande där en viss del av skogsmarkens intensivodlas (plantageskogsbruk med gödsling), en viss del odlas med lika vikt på produktion och miljö (dagens skogsbruk) och en viss del odlas extensivt eller avsätts som reservat. På den intensivodlade marken skulle målet vara att uppnå en hög skogsproduktion och lönsamhet med små negativa miljöeffekter. Förenklat kan man säga att produktionsmålet där är överordnat miljömålet vad beträffar biologisk mångfald, kulturmiljövärden och värden för rekreation och friluftsliv. Detta förutsätter att intensivodlingen bedrivs på marker som inte har några speciella miljövärden. Det innebär emellertid inte att odlingen får bedrivas på ett för miljön skadligt sätt.

Teckning Peter Roberntz ^©

En diffrentiering av markanvändningen med bland annat intensiv skogsproduktion
ger mer utrymme åt naturvården. Teckning Peter Roberntz ^©

Hur hög produktion man kan uppnå vid intensivodling av gran beror naturligtvis på markens naturliga produktionsförutsättningar och på de intensivodlingsåtgärder man ämnar vidta. Den absolut mest skogsproduktionshöjande intensivodlingsåtgärden är tillförsel av växtnäringsämnen (gödsling). En rad olika fältförsök har visat att skogsproduktionen i våra nordliga skogsekosystem är nästan utan undantag begränsad av tillgången på växtnäring (främst kväve). Det är dock inte bara tillgången på växtnäring som avgör växters tillväxt. Balansen mellan olika näringsämnen kan ha minst lika stor betydelse. Därför kan stamvedsproduktionen i de flesta av våra barrskogar ökas betydligt genom en balanserad näringsgiva, så kallad näringsoptimering. Läs mer om skogens produktionspotential.

Näring ger tillväxt!
Teckning Peter Roberntz ^©

Vi har idag svårt att finna avsättning för samhällets restprodukter. Det finns dock restprodukter som kan användas i skogen för att öka tillväxten såsom slam. Som ett komplement till eller ersättning för konventionella gödselmedel kan slam användas för intensivodling av gran. Tillväxt och miljöeffekter av slam vid intensivodling av gran bör utvärderas och jämföras med näringsoptimeringskonceptet.

På bördiga marker är konkurrenstrycket från omgivande vegetation vanligtvis stort. För att erhålla en hög medeltillväxt och korta omloppstider är därför en snabb och säker plantetablering ett måste på bördiga marker. Herbicidbehandling kan vara en lösning men är behäftad med negativa miljöeffekter, dels genom direkt giftverkan men också genom ökat näringsläckage och minskad biodiversitet. Därför bör man analysera både nya och gamla föryngringsmetoder med avseende på miljöeffekter och plantetablering med särskilt stor vegetations- konkurrens.

Fiberskog avser att maximera volymproduktionen och samtidigt producera optimala fiberegenskaper för pappersmassaindustrin. Torrsubstansproduktionen, vedstrukturen och fiberegenskaperna påverkas av omgivande miljöfaktorer och ett sätt att påverka miljön är olika skogsskötselåtgärder. Att utarbeta lämpliga skogsskötselprogram för intensivodling av gran är mycket viktigt så att önskvärda ved- och fiberegenskaper erhålls.