Syntes och Prognos
1)
PROGNOSINSTRUMENT FÖR ÖVERLEVNAD OCH TILLVÄXT PÅ PLANTERADE GRANPLANTOR
Projektet syftar till att ta fram en modell
för att prognostisera effekterna av olika skötselåtgärder på granföryngringars
överlevnad och tillväxt under de första fem åren efter plantering. De
skogsskötselåtgärder som skall vara med i modellen är t.ex. markberedning,
skärmställning, planttypsval och hyggesvila. Modellen skall vara giltig för
planterade granungskogar i det konventionella skogsbruket men också vara
behjälplig vid prognostisering av föryngringar i ett framtida
intensivskogsodlingsprogram. Resultaten kan användas för att optimera
föryngringsintensiteten i förhållande till kostnad och krav på överlevnad och
tillväxt i föryngringen. Användandet av modellen i det praktiska skogsbruket
skulle kunna leda till ett mindre schablonmässigt och mer kostnadseffektivt
föryngringsarbete.
Föryngringsmodellen
integreras med prognosinstrument för beståndstillväxt i näringsoptimerade
bestånd som utvecklas inom ramen för Fiberskogsprogrammet.
2) PROGNOSINSTRUMENT FÖR INTENSIVODLING –
BESTÅNDSBEHANDLING
De tillväxtmodeller som finns tillgängliga
idag täcker intervallet upp till en medeltillväxt av ca 13-15 m3sk/ha år medan
produktionsoptimerad skog kanske kan växa dubbelt så mycket. För att kunna göra
ekonomiska analyser för produktionsoptimerad skog behövs därför nya
produktionsmodeller som fungerar för snabbväxande bestånd. Detta projekt skall i
första fasen ta fram en tillväxtmodell för intensivodlad granskog. I en andra
fas skall denna tillväxmodell ingå i ett paket tillsammans med en
föryngringsmodell, en ungskogsmodell, apteringsrutin, rotrötemodell samt en
rudimentär modell för vind och övriga skador. Detta paket skall kunna användas
för att göra ekonomiska analyser som kan ligga till grund för var och hur
intensivodling kan komma i praktisk användning.
3) PROGNOSINSTRUMENT FÖR
VED- OCH FIBEREGENSKAPER
Inom ramen för Fiberskogs tidigare program
har näringsoptimerade försök analyserats med avseende på fiberdimensioner
(cellväggstjocklek, radiell och tangentiell fiberdiameter), densitet och
mikrofibrillvinkel. Utifrån detta kan vi belysa spännvidden eller åtminstone
övre gränsen för effekterna som intensiv gödsling och därmed tillväxtökning kan
ge på fibrerna och den kvistfria veden. Med hjälp av mätningar på fler nivåer i
stammen torde vi dessutom kunna få underlag för att göra en uppskattning av
fiberdimensionernas distribution i stammen och modeller för
torrsubstansproduktionen för dessa extrema material.
Det finns uppgifter som hävdar att
en tillväxtökning orsakad av gödsling påverkar ved- och fiberegenskaper mer än
motsvarande tillväxtökning orsakad av t.ex. gallring. Effekterna av
skogskötselåtgärder som förband och gallring på bördiga marker är studerade i
Sverige. Däremot finns begränsad kunskap om vilka effekter dessa
skogskötselåtgärder skulle ha i samband med gödsling/mycket bördig mark.
De tillgängliga ved- och fibermodeller som finns/kommer att finnas för
fiberskogsodling bör även integreras i en simuleringsmodell för att åskådliggöra
olika scenarion och för att få en helhetsbild grundad på tillgänglig forskning.
Simuleringssmodellen för ved- och
fiberegenskaper integreras med prognosinstrument för beståndstillväxt (se ovan).
En survey-studie utfördes under 2004 på hur pappers- och massaindustrin ser på
den ved- och fiberkvalitet man förväntas erhålla vid intensivodling.
| 
