Optimering av gödslingsintervall

I tidigare näringsoptimeringsförsök har man tillfört relativt små doser årligen för att undvika näringsläckage. Troligtvis är årlig näringstillförsel inte det mest optimala ur ekonomisk synvinkel, utan gödslingsintervall med ett eller flera års mellanrum kan ge också ge mycket hög produktion utan större läckage. Syftet med “optimering av gödslingsintervall” är att testa olika gödslingsintervalls inverkan på produktion, läckage och ekonomi. För att gå från försök till praktisk tillämpning har även en rad nya praktisk orienterade försök startats upp (för mer detaljerad information om försöken se även länkarna till vänster).

1)      Försök med olika gödslingsintervall med god geografisk spridning över Sverige (östra Småland, Värmland, Dalarna, Gästrikland och Jämtland).

2)      Bolagsförsök över större arealer där man bedriver ungskogsgödsling som man skulle göra i praktiken. Försöken är belägna i närheten av Ljungby (5 bestånd), Tranås (1), Gullspång (2), Hällefors (2), Gävle (1) och Gällivare (3).

3)      Förutom ovanstående extensiva försök har vi även Flakaliden (Västerbotten), Asa (Småland) och Hjuleberg (Halland) som får ses som mer grundläggande fältförsök.

Det är sannolikt att en förhöjd naturlig näringscirkulation uppstår i slutna bestånd när barren börjar falla av. Därför kan intervallet mellan gödslingarna förlängas. För att få en god uppskattning om gödslingsbehovet dels i ungskogar och dels i slutna näringsoptimerade bestånd ska man upprätta näringsbudgetar för Flakaliden och Asa under perioden 1986-2004. Detta kommer man även att göra för Stråsan. För att studera hur tillväxten avklingar efter det man har avslutat gödsling kan man utnyttja tidigare gödslingsförsök, såsom Stråsan, Hemling (MoDo) och Korsnäs försök.

I alla ovanstående försök följs produktion och näringstillförseln styrs av barranalyser och eventuellt läckage. Inom optimering av gödslingsintervall ska även studera produktionseffekterna av att gallra eller inte gallra.

SkogForsk har under våren 2002 startat upp tre försök i mellan Sverige med genetiskt förädlat material som ska näringsoptimeras, där projektet hjälper till med att analysera barrproverna och ge gödslingsråd. Syftet är att undersöka vilka kloner som svarar bäst på näringstillförseln, vilket Fiberskog följer med stort intresse. I dessa försök finns det också goda möjligheter att undersöka skillnader mellan kloner med avseende på ved- och fiberegenskaper.