Vilken inverkan kan intensivodling ha på kolbalansen

Efter klimatmötena i Kyoto och Haag har skogsekosystemets roll som kolfixerare diskuterats allt livligare. De länder som skrev under Kyotoavtalet åtog sig att minska utsläppen av koldioxid från fossila bränslen och upprätta nationella kolbudgetar. I ett land som Sverige där mer än 50% av landarealen utgörs av skog kommer skogen och skogsskötseln ha en avgörande betydelse för den nationella kolbalansen. Med dagens tillväxt och avverkningsnivå beräknas träden lagra ca 7-8 miljoner ton kol och fallförna från träden tillför skogsmarken ytterligare 2-4 miljoner ton. Detta kan sättas i relation till Sveriges nuvarande utsläpp av fossila bränslen på 16-17 miljoner ton kol. Genom att öka tillväxten i våra skogar skulle Sverige kunna bli ”koldioxidneutralt”, dvs utsläppen balanseras av skogens upptag. Om vi dessutom använder mertillväxten i skogen till olika produkter och i slutändan alltid förbränner den och ersätter fossila bränslen så har man vunnit i båda ändar.

Förenklat kan man säga att en kubikmeter stamved motsvarar en inlagring av kol på 200 kg. Vid intensivodling av granskog skulle mertillväxten kunna bli mer än 8 m³ per hektar och år. Detta motsvarar ett kolupptag på minst 1.6 ton per hektar och år om man bara räknar stamved (ökningen av grenar, toppar och rötter är ej medtagen). Intensivodling på 3 miljoner hektar, ca 12% av Sveriges skogsmark, skulle med andra ord vara tillräckligt för att Sverige skulle bli koldioxidneutralt.

Ett intensivodlingsskogsbruk med ungskogsgödsling innebär en ökad användning av fossila bränslen i form av drivmedel vid transport, spridning och tillverkning av gödselmedel i jämförelse med skogsbruk utan gödsling. Det intensiva skogsbruket innebär också en extra energiinsats. Den intressanta frågan är hur mycket den ökade koldioxidanvändningen och energiförbrukningen är jämfört med inlagringen av kol och energivinsten man erhåller vid förbränning. Kretsloppsstudier vid intensivskogsbruk har visat att inlagringen av kol och energivinsten är 40-50 gånger högre än den ökade användning.

Klicka här för att läsa vidare om inlagring av kol och energivinst eller här om du vill veta om faktorer som påverkar kolbalansen i skogen.